Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom är en sjukdom som mycket långsamt försämras. Sjukdomen ger en kroniskt luftvägsobstruktion på grund av inflammatoriska förändringar i de små luftvägarna (bronkiolit) samt emfysem i lungvävnaden. Vid en exacerbation (skov, försämringsperiod) ökar luftvägsobstruktionen och du upplever detta som ökad dyspné (andnöd) även i vila.

 

Vad är KOL?

AvgaserKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som mycket långsamt försämras. Sjukdomen ger en kroniskt luftvägsobstruktion på grund av inflammatoriska förändringar i de små luftvägarna (bronkiolit) samt emfysem i lungvävnaden. Vid en exacerbation (skov, försämringsperiod) ökar luftvägsobstruktionen och du upplever detta som ökad dyspné (andnöd) även i vila.
 

I västvärlden är tobaksrökning den vanligaste orsaken till KOL. Idag vet vi att även andra saker kan orsaka KOL t ex exponering för andra farliga gaser t.ex. passiv rökning, rök från eldar, avgaser men även olika yrkesexponeringar.
KOL är inte bara en lungsjukdom utan även en systemsjukdom som drabbar flera organ. Sjukdomen kan ge påverkan på hjärtat och blodcirkulationen, högerkammarsvikt, försämrad skelettmuskulatur, påverkan på andningsmuskulaturen, osteoporos (benskörhet), malnutrition (viktnedgång) och hormonella förändringar.
 

KOL är en av få sjukdomar som ökar i världen och beräknas år 2020 vara den tredje vanligaste dödsorsaken. Förekomsten av KOL ökar med stigande ålder. Enligt de svenska OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) finns en förekomst av KOL hos rökare i åldrarna >45 år på ca 8,1% vilket motsvarar ca 700.000 personer i Sverige. Förekomsten av KOL hos rökare i 45 års åldern ligger på ca 5% och därefter stiger förekomsten linjärt och i 60 årsåldern är den ca 25% och i 75 årsåldern ca 50% bland rökare.

 

 

 

 

Hur ställer man diagnosen KOL?

Både svenska och internationella studier visar att vi inom sjukvården är dåliga på att dels hitta personer med KOL och dels sätta en korrekt diagnos. Av alla personer i Sverige som har KOL har endast ca 25% fått en korrekt diagnos.
En orsak till detta är att sjukdomen hos de flesta utvecklas långsamt under flera år. I början av sjukdomen anpassar sig de flesta till den långsamma försämringen och söker därför ofta inte hjälp förrän lungfunktionen är halverad. Det är lätt att skylla på åldern eller att man är otränad när det tar emot att gå i trappor och backar. Det kan även vara av rädsla som man inte söker hjälp vid den ökade andfåddheten eller långvariga hostan.
En annan orsak är att det på många vårdcentraler fortfarande saknas rutiner att utföra spirometriundersökningar. Om du misstänker att du kanske har KOL; boka tid på din vårdcentral och föreslå din husläkare att du ska få göra en spirometriundersökning.

 

Spirometriundersökning

Diagnostisering av sjukdomen baseras både på mätning av lungfunktionen med en spirometriundersökning, hur mycket du har rökt och på de symtom som du uppvisar. En person som är rökare eller har varit rökare och har en långvarig hosta, hostar slem och som under det senaste året fått en ökad dyspné vid fysisk ansträngning eller vid fysiska aktiviteter i det dagliga livet, bör utredas för en ev KOL. För att öka möjligheten att hitta personer med KOL bör även spirometriundersökning erbjudas personer i medelåldern som är rökare men som är symtomfria.
Utifrån lungfunktionsnedsättningen kan sjukdomen klassificeras i olika svårighetsgrader, stadium 1-4 där stadium 1 är mild KOL och stadium 4 är mycket svår KOL.

 

Lungröntgen, datortomografi, blodgaser och syresättning

I utredningen kan du även få göra lungröntgen och datortomografi för att se om du har emfysem. Du kan även få ta ett blodprov i handleden, artärblodprov, för att se hur din syresättning är. Du kan även få mäta din syresättning, saturation SpO2, genom att vi sätter en “klämma” på ditt finger. Om du har en nedsatt syresättning får du en remiss till en lungmottagning för att utredas om du behöver syrgas.
Om du fortfarande röker och resultatet från spirometriundersökningen visar att du inte ännu har fått KOL kan förhoppningsvis resultatet göra att du nu slutar röka. Att sluta röka är den enda behandlingen som minskar nedsättningen i din lungfunktion. Kan du inte sluta röka på egen hand, be om hjälp på din vårdcentral.

Behandling vid KOL

KOL går inte att bota men den går att behandla. Målet med behandlingen är att minska andnöden och andfåddheten, öka möjligheten till fysiskt aktivt liv och minska risken för försämringsperioder.

 

Totalt rökstopp

Den enda behandling som kan minska försämringen i lungfunktionen är totalt rökstopp. Om du inte själv kan sluta röka så tag kontakt med din vårdcentral. Idag finns det bra utarbetade sluta-röka program som leds av en leg sjuksköterska eller leg sjukgymnast. På apoteken kan du även finna bra hjälpmedel, så kallade nikotinersättningsmedel, t ex nikotinplåster eller tuggummi som kan hjälpa dig att bli rökfri. Kom ihåg att dessa medel ska du bara använda i max tre månader.
Tänk på att snus inte är ett alternativ till rökning! Det är mycket svårare att sluta snusa än att sluta röka. De som snusar får fortfarande i sig nikotinet som bl a påverkar mikrocirkulationen i kroppen.
Du kan även kontakta Sluta Röka linjen.

 

Läkemedel

De läkemedel som används vid KOL har två syften; dels att vidga dina bronker så mycket det går och dels minska inflammationen i dina bronker. Det är viktigt att du tar de läkemedel som din läkare har skrivit ut och det är viktigt att du inhalerar dina läkemedel på rätt sätt. Inhalationstekniken hjälper din astma/KOL sjuksköterska och din lungsjukgymnast dig med. Du kan även få hjälp på ditt apotek.
Om du vill läsa mer om just de mediciner som du har fått, klicka här.

Rehabilitering vid KOL

Idag är vi ett team med lungsjukgymnaster, astma/KOL sjuksköterskor, dietister och arbetsterapeuter som arbetar med rehabilitering vid KOL. Hur rehabiliteringen är upplagd kan självklart variera mellan sjukhus och primärvården beroende på vilka resurser som finns. På Nollåtta Sport & Rehab arbetar en specialistsjukgymnast inom lungmedicinsk rehabilitering. Vi har ett nära samarbete med astma/KOL sjuksköterskor, dietister och arbetsterapeuter i primärvården.

 

Lungsjukgymnastens arbetsuppgifter

De sjukgymnaster som arbetar med KOL-rehabilitering är specialistsjukgymnaster inom lungmedicinsk rehabilitering. Idag arbetar vi både på sjukhus, på privata sjukgymnastikmottagningar och i primärvården. De områden inom KOL-rehabiliteringen som vi ansvarar för är:

 

Föreläsning på KOL-kurser

Vi lungsjukgymnaster föreläser om lungans anatomi & fysiologi, andningsteknik, metoder att få upp slem och fysisk aktivitet & träning.

 

Instruktion om bra andningsteknik vid andnöd eller andfåddhet

Att ha en nedsatt lungfunktion innebär att när du gör en vanlig utandning så kan du inte andas ut all luft utan det blir kvar luft i lungorna. Detta leder till att du till slut får en andfåddhetskänsla även i vila. Med hjälp av andningstekniken “Sluten läppandning” kan din lungsjukgymnast guida dig hur du med en bra andningsteknik kan minska din andfåddhet både i vila och vid fysisk ansträngning. Att lära sig “Sluten läppandning” är det bästa verktyget att ta till när du upplever andfåddhet eller andnöd!

 

Instruktion om bra metoder att få upp slem

Inte alla, men många personer med KOL har alltid problem med hosta med slem. Andra kan få slem i samband med infektioner. Tag alltid kontakt med din läkare om du får slem. Det vi lungsjukgymnaster hjälper dig med är att gå igenom metoder för att lättare få upp slemmet. I Sverige använder vi oss av “Andning mot ett motstånd”. Det kan t ex vara att ha en flaska med ca 10 cm vatten i och en slang som du blåser i ner i vattnet. Det kan även vara andra olika hjälpmedel som du har fått om du har varit inlagd på sjukhus.

 

Andra bra metoder för att få upp slemmet kan vara att drick något varmt och att vara fysiskt aktiv.
Får du slem, tag först kontakt med din läkare och sen din lungsjukgymnast. Här kan du boka tid hos sjukgymnasten, klicka här

 

Inhalationsteknik, hur du ska ta dina mediciner

De flesta läkemedel vid KOL inhaleras och alla läkemedel finns i olika små behållare. När du har fått din medicin be din astma/KOL sjuksköterska eller din lungsjukgymnast visa dig hur du ska inhalera din medicin.

 

Mäter din fysiska förmåga med gångtest eller cykeltest

I samband med starten av din rehabilitering så mäts din fysiska förmåga, antingen med ett gångtest eller att cykeltest. Utifrån resultatet på testet läggs din träning upp. När din rehab-period börjar närma sig slutet så mäts din fysiska förmåga igen för att framför allt utvärdera om träningen har gett resultat.

 

Leder den fysiska träningen på mottagningen

Om man är inaktiv, äldre och har KOL så har de flesta en nedsatt fysisk förmåga. Både konditionen och muskelstyrkan är nedsatt. Om du har svårt att komma igång med egen träning så är du välkommen att träna hos oss på Nollåtta Sport & Rehab.
Konditionsträning innebär att pulsen ska upp, du blir andfådd, kanske lite svettig och hos oss är alla ombytta i träningskläder. Exempel på konditionsträning är allt från raska promenader, med eller utan stavar, till seniorgymnastik. Hos oss är det cykelträning, cirkelträning och sittgymnastik som gäller.
Styrketräning kan ske antingen med kroppen som motstånd, med hantlar eller gummiband eller med träningsmaskiner på ett gym. Eftersom dina muskler har blivit svagare och mindre uthålliga på grund av inaktivitet, åldrandet och sjukdomen KOL behöver du träna upp dina muskler igen. Hos oss är det träning på gymmet, cirkelträning och sittgymnastiken som hjälper dig med detta.
Smidighetsträning av bröstkorgen är bra övningar. Med åldern blir vi stelare i bröstkorgen och det påverkar vår andning generellt. Att kombinera smidighetsövningar och andningsövningar är en bra kombination.
Balansövningar ska vi alla träna! Med bra balans minskar risken att ramla och bryta ett ben. Rökning, åldrandet och vissa läkemedel gör att skelettet blir mer skört.
Egen träning. När träningen hos sjukgymnasten är slut är det dags att börja träna hemma på egen hand. Tillsammans med sjukgymnasten går vi igenom dina förutsättningar för att kunna träna på egen hand och du får också hjälp att hitta lämplig träning.

 

Här kan du läsa mer om hur rehabilitering vid KOL är upplagd hos sjukgymnasten på

Nollåtta Sport & Rehab, klicka här.

 

 

Dietistens arbetsuppgifter

Många personer med KOL har tappat matlusten och riskerar att gå ner i vikt. Vi som arbetar med KOL-rehabilitering vill till alla pris stoppa viktnedgång hos våra patienter. Hos personer med medelsvår och svår KOL går det åt mycket energi vid andningen och detta måste kompenseras med ökat näringsintag. Om du dessutom är fysiskt aktiv med promenader eller fysisk träning måste du också tänka på att få i dig tillräckligt med näring.
Vid KOL minskar smaken och mättnaden kommer snabbare. Lever du ensam ökar risken för att du slarvar med maten. Det är inte bara själva måltiden som kanske är besvärlig. Du ska kunna ta dig till affären och framför allt kunna ta med dig dina matvaror hem. Sen ska du ha ork att tillaga din mat.
Du som upplever besvär med att få i dig tillräckligt med näring; tag kontakt med en dietist på din vårdcentral eller Primärvårdsrehab. Du behöver ingen remiss. Dietisten kommer tillsammans med dig gå igenom ditt näringsintag och ge förslag på förändringar och kanske även skriva ut näringsdrycker.

 

Arbetsterapeutens arbetsuppgifter

Arbetsterapeuten arbetar med att du ska kunna sköta dina aktiviteter i vardagen lättare. Det kan vara ergonomisk rådgivning i samband med hushållsarbete t ex vad du ska tänka på när du bäddar din säng, städar, lagar mat och sköter din personliga hygien.
Det är arbetsterapeuten som framför allt ansvarar för boendeanpassning t ex byta ut badkar till en dusch, handtag i badrummet, arbetsstol i köket, trapphiss eller andra årgärder som hjälper dig att kunna bo kvar hemma.
Du som behöver hjälp av en arbetsterapeut kan ta kontakt med arbetsterapeuten på din vårdcentral eller Primärvårdsrehab. Du behöver ingen remiss.

Finns det någon könsskillnad vid KOL?

I västvärlden har rökning bland kvinnor ökat sedan 50-talet för att de senaste åren plana ut och idag röker ca 22% av kvinnorna i västvärlden. Sverige är ett av de länder i världen där fler kvinnor än män röker. Men å andra sidan så snusar män i Sverige. I u-länder röker ca 9% av kvinnorna men fler och fler kvinnor börjar röka och år 2025 beräknas ca 20% av kvinnorna i u-länder röka. Eftersom det bor fler kvinnor i u-länderna har de fler rökande kvinnor. Kvinnor i u-länder utsätts även ofta för passiv rökning.
Kvinnor är mer känsliga för tobaksrök än män och om kvinnor utsätts för lika stor mängd tobaksrök som män utvecklar kvinnor svår KOL tidigare än män. Kvinnors lungor är mindre och behöver därför inte utsättas för så stora mängder nikotin innan det ger negativa effekter. Tidig rökdebut kan även påverka utvecklandet av lungsjukdomar hos kvinnor i större utsträckning än hos män. Kvinnor är mer beroende av nikotin än män och upplever mer abstinens när de slutar röka. Fler män än kvinnor lyckas sluta röka än kvinnor.
Låg socioekonomisk nivå är vanligare hos kvinnor än män och dessa kvinnor röker oftare mer än kvinnor med högre socioekonomisk nivå.
Andra orsaker till KOL i framför allt u-länder är luftföroreningar, inomhusluft, infektioner (HIV och tuberkulos) och dåliga arbetsmiljöer med bland annat dammpartiklar från kemiska industrier, textilindustrier och hantverksproduktion. Studier i Indien, Kina, Nepal, Iran, Saudiarabien och Mexico visar att när kvinnor lagar mat så sker det över öppen eld och i dåligt ventilerade kök. Under flera timmar per dag andas kvinnorna in röken från elden vilket orsakar kroniska luftvägsbesvär.
Hantverksindustrin där många kvinnor i u-länderna arbetar är framför allt inom textil, mattvävning, tillverkning av produkter av koppar, keramik, sten och glas. Långvarig exponering av dammpartiklar från dessa material kan orsaka en kronisk luftvägsobstruktion.
Studier har visat att kvinnor i större utsträckning än män inte får göra spirometriundersökningar, de uppger andra symtom än män och de får oftare den felaktiga diagnosen astma. Flera studier har visat att kvinnor med KOL har sämre hälsorelaterad livskvalité jämfört med män med KOL och kvinnor med KOL har sämre fysisk förmåga jämfört med män med KOL.