Astma

Hur ställer man diagnosen?

Symtomen vid astma skiljer sig från person till person. Några har besvär med sin astma varje dag medan andra bara känner av sina besvär t ex på våren i samband med pollensäsongen eller när de tränar. Om du aldrig tidigare har haft några andningsproblem så ska du alltid boka tid på din vårdcentral om du får en långvarig hosta, pip i bröstet när du andas eller en annorlunda andfåddhet eller andnöd när du tränar och motionerar.

Spirometriundersökning
Med en spirometriundersökning mäter vi din lungfunktion för att se om den är normal eller inte. Undersökningen innebär att vi mäter hur mycket luft du snabbt kan blåsa ut. Vi mäter före och efter medicinering med luftrörsvidgande läkemedel. Om resultatet är bättre efter du har andats in läkemedlet visar undersökningen att du har astma.

Peak expiratory flow, PEF
PEF är en enklare mätmetod för att mäta lungfunktionen i framför allt de stora luftvägarna. En PEF-mätare kan din husläkare skriva ut och så hämtar du den gratis på ditt apotek. Med hjälp av PEF-mätaren kan du själv göra en registrering under två veckor för att få fram vad som är ditt normalvärde. Du blåser i PEF-mätaren tre gånger på morgonen och kvällen och skriver upp det högsta morgonvärdet och kvällsvärdet. Efter två veckor hittar du vilket värde som är högst på morgonen respektive kvällen. Dessa värdena är nu dina egna normalvärden som du kan jämföra med om/när du blir försämrad.

I samband med fysisk träning kan du ha stor hjälp av en PEF-mätare för att se om den andfåddhet som du upplever under träningen beror på “dålig kondition” eller om du har fått ansträngningsutlöst astma. Om värdet sjunker mer än 15% efter din träning är det ansträngningsutlöst astma. Din lungsjukgymnast kan lära dig mer om hur du då ska lägga upp din träning för att minska dessa besvär.

Allergiutredning

På din vårdcentral kan du göra en så kallad pricktest. Astma/KOL sjuksköterskan droppar olika vätskor med allergiframkallande ämnen på din underarm och “prickar” sedan dessa droppar med en nål. Efter en stund läses resultatet av om du har fått någon allergisk reaktion.

Du kan även få lämna blodprover för att se om du har allergi eller ej.

Hyperreaktivitetstest
Mätning av hur känsliga dina luftvägar är. Du får andas in ett ämne som dina luftvägar reagerar på. Denna undersökning görs på astmamottagningar.

Mätning av kväveoxid i utandningsluften, NO-mätning
Om du har haft långa perioder med infektioner och hosta kan läkaren mäta NO-halten i din utandningsluft. Om värdet är för högt får du mediciner för detta. Denna undersökning görs på astmamottagningar.

Behandling

Astma går inte att bota. Målet med behandlingen är att du ska må så bra som möjligt och kunna leva det liv som du vill leva.

Läkemedel

Dina läkemedel har två syften; att minska inflammationen i slemhinnan och minska krampen i bronkmusklerna. Har du allergisk astma är syftet att minska dina allergiska besvär. Som jag har nämnt tidigare så är vi alla olika. Det kan därför ibland ta tid för din läkare att tillsammans med dig hitta just den medicinen som fungerar bäst just för din astma. Får du mediciner som inte hjälper; tag kontakt med din läkare så snart som möjligt så att du kan få prova en annan medicin.

Medicin mot inflammationen
Eftersom astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i dina luftvägar så är kortison basmedicinen. Medicinen andas du in och du tar medicinen ofta både morgon och kväll.

Medicin mot trångheten i luftrören
Luftrörsvidgande medicin verkar på dina bronkmuskler som sitter runt dina bronker. Medicinen gör att bronkmusklerna slappnar av. Medicinen andas du in och du tar den både morgon och kväll.

Medicin mot allergi
Medicinen gör att dina allergiska besvär minskar helt eller delvis. Vissa patienter behöver ta sina allergimediciner varje dag, året runt. Vissa tar dem bara under t ex pollensäsongen.

Om du vill läsa mer om dina mediciner kan du klicka här.

Rehabilitering vid Astma

Idag är vi ett team med lungsjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister och astma/KOL sjuksköterskor som arbetar med rehabilitering vid astma. Hur rehabiliteringen är upplagd kan självklart variera mellan sjukhus och primärvården beroende på vilka resurser som finns. På Nollåtta Sport & Rehab arbetar en specialistsjukgymnast inom lungmedicinsk rehabilitering. Vi har ett nära samarbete med arbetasterapeuter, dietister och astma/KOL sjuksköterskor i primärvården.

Lungsjukgymnastens arbetsuppgifter

De sjukgymnaster som arbetar med astma-rehabilitering är specialistsjukgymnaster inom lungmedicinsk rehabilitering. Idag arbetar vi både på sjukhus, på privata sjukgymnastikmottagningar och i primärvården. De områden inom astma-rehabiliteringen som vi ansvarar för är:

Föreläsning på Astma-kurser

Vi lungsjukgymnaster föreläser om lungans anatomi & fysiologi, andningsteknik, metoder att få upp slem och fysisk aktivitet & träning.

Instruktion om bra andningsteknik vid andnöd eller andfåddhet

Att ha en nedsatt lungfunktion innebär att när du gör en vanlig utandning så kan du inte andas ut all luft utan det blir kvar luft i lungorna. Detta leder till att du till slut får en andfåddhetskänsla även i vila. Med hjälp av andningstekniken ”Sluten läppandning” kan din lungsjukgymnast guida dig hur du med en bra andningsteknik kan minska din andfåddhet både i vila och vid fysisk ansträngning. Att lära sig ”Sluten läppandning” är det bästa verktyget att ta till när du upplever andfåddhet eller andnöd!

Instruktion om bra metoder att få upp slem

Inte alla, men många personer med astma har alltid problem med hosta med slem. Andra kan få slem i samband med infektioner. Tag alltid kontakt med din läkare om du får slem. Det vi lungsjukgymnaster hjälper dig med är att gå igenom metoder för att lättare få upp slemmet. I Sverige använder vi oss av ”Andning mot ett motstånd”. Det kan t ex vara att ha en flaska med ca 10 cm vatten i och en slang som du blåser i ner i vattnet. Det kan även vara andra olika hjälpmedel som du har fått om du har varit inlagd på sjukhus. Andra bra metoder för att få upp slemmet kan vara att drick något varmt och att vara fysiskt aktiv. Får du slem, tag först kontakt med din läkare och sen din lungsjukgymnast. Här kan du boka tid hos sjukgymnasten, klicka här.

Inhalationsteknik, hur du ska ta dina mediciner

De flesta läkemedel vid astma inhaleras och alla läkemedel finns i olika små behållare. När du har fått din medicin be din astma/KOL sjuksköterska eller din lungsjukgymnast visa dig hur du ska inhalera din medicin.

Mäter din fysiska förmåga med gångtest eller cykeltest

I samband med starten av din rehabilitering så mäts din fysiska förmåga, antingen med ett gångtest eller att cykeltest. Utifrån resultatet på testet läggs din träning upp. När din rehab-period börjar närma sig slutet så mäts din fysiska förmåga igen för att framför allt utvärdera om träningen har gett resultat.

Leder den fysiska träningen på mottagningen

Om man är inaktiv, äldre och har astma så har de flesta en nedsatt fysisk förmåga. Både konditionen och muskelstyrkan är nedsatt. Om du har svårt att komma igång med egen träning så är du välkommen att träna hos oss på Nollåtta Sport & Rehab.

Konditionsträning innebär att pulsen ska upp, du blir andfådd, kanske lite svettig och hos oss är alla ombytta i träningskläder. Exempel på konditionsträning är allt från raska promenader, med eller utan stavar, till seniorgymnastik. Hos oss är det cykelträning, cirkelträning och sittgymnastik som gäller.
Styrketräning kan ske antingen med kroppen som motstånd, med hantlar eller gummiband eller med träningsmaskiner på ett gym. Eftersom dina muskler har blivit svagare och mindre uthålliga på grund av inaktivitet och åldrandet behöver du träna upp dina muskler igen. Hos oss är det träning på gymmet, cirkelträning och sittgymnastiken som hjälper dig med detta.
Smidighetsträning av bröstkorgen är bra övningar. Med åldern blir vi stelare i bröstkorgen och det påverkar vår andning generellt. Att kombinera smidighetsövningar och andningsövningar är en bra kombination.
Balansövningar ska vi alla träna! Med bra balans minskar risken att ramla och bryta ett ben. Rökning, åldrandet och vissa läkemedel gör att skelettet blir mer skört.
Egen träning. När träningen hos sjukgymnasten är slut är det dags att börja träna hemma på egen hand. Tillsammans med sjukgymnasten går vi igenom dina förutsättningar för att kunna träna på egen hand och du får också hjälp att hitta lämplig träning.

Här kan du läsa mer om hur rehabilitering vid astma är upplagd hos sjukgymnasten på Nollåtta Sport & Rehab, klicka här.

Astma & Idrott

Astma är vanlig bland elitidrottare, elitmotionärer och motionärer i alla åldrar. Luftvägarna hos en astmatiker är extra känsliga och det innebär att en astmatiker reagerar mer och snabbare på yttre stimuli. Att inte kunna träna på grund av sin astma påverkar självklart livskvalitén. Alla som har astma ska kunna utföra sin träning och delta i tävlingar utan att astman hindrar dig.
När vi t ex springer så ökar andningsfrekvensen och vi klarar inte längre av att andas in genom näsan utan övergår till andas med munnen. Att andas in genom näsan innebär att luften värms upp och befuktas. Med munandning får vi en nedkylning och en uttorkning av våra bronker och då reagerar de med att de drar ihop sig.

Inom vilka idrotter är det vanligast?

Träning i kallt väder t ex skidåkning både längd och utför, långfärdsskridskor och löpträning på vintern. Kylan kan ge köldastma. Värmemask kan minska dina besvär, Läs mer.
Simning i inomhusbassäng. Här är det kloret som är boven. Som elitsimmare drar du i dig mycket stora mängder klor som finns i bassängvattnet.
Landsvägscykling eller löpträning. När vi cyklar eller springer ökar andningsfrekvensen och under pollensäsongen så andas vi in stora mängder pollen än om vi tar en långsam promenad och andas genom näsan.
Idrott i is-hallar. Ismaskiner släpper ut avgaser.
Ridsport. Här finns det framför allt risk för allergi mot häst, hö och starka dofter i stallet.
Reaktionen på din astma kommer ofta när du har avslutat ditt träningspass. I vissa fall förekommer det även en sen reaktion vilket innebär att du kan bli sämre i din astma flera timmar efter avslutat pass.

Hur vet jag att jag har fått ansträngningsutlöst astma eller om andfåddheten beror på dålig kondition?

Ett sätt är att du använder din PEF-mätare. Blås i PEF-mätaren precis innan du börjar ditt träningspass och direkt efter. Om värdet är det samma före som efter är det med största sannolikhet att du har haft en normal andfåddhet. Med förbättrad kondition minskar din andfåddhet. Om PEF-värdet är 15% lägre efter ditt träningspass är det med största sannolikhet ansträngningsutlöst astma.

Hur ska jag undvika att få ansträngningsutlöst astma?

Det viktigaste är att du alltid tar dina ordinerade astmamediciner. Ibland kan du behöva ta snabbverkande luftrörsvidgande mediciner ca 15 minuter före ditt träningspass.
Uppvärmningen ska vara lite längre när man har astma. Gärna 15-20 minuter och gärna i intervaller. Ska du ut och jogga kan du börja med att gå i vanlig promenadtakt och sen börja lufsa och till sist lätt jogging innan du ökar på till din vanliga joggingtakt. Ska du gå på ett träningspass som någon leder t ex jympa-pass på Friskis & Svettis kan du börja med att sätta dig på en cykel och trampa på lätt motstånd i 15 minuter. Då har du fått en längre uppvärmning än den som finns i jympa-passet.
Träningspasset kan du gärna köra i intervaller. Ingen skillnad mot vanlig träning.
Nedvarvningen är viktig. Det är så lätt att man bara rusar i mål och sen kastar sig in i duschen. Lägg in en 10 minuters lång nedvarvning på ditt pass så undviker du din ansträngningsutlösta astma.

Om du trots denna uppläggning får besvär med astma under träningen är du välkommen att boka tid hos sjukgymnasten på Nollåtta Sport & Rehab, boka tid.

Astma + idrott + doping?

En del av de vanligaste astmamedicinerna är dopingklassade. Regler över vilka som är det ändras. Om du tävlar och har tävlingslicens bör du ta kontakt med din klubb och berätta att du har astma och vilka mediciner du använder. Du kan även kontakta ditt förbund eller Riksidrottsförbundet för att få mer information.

Finns det några könsskillnader?

I Sverige har ca 8% av befolkningen astma och av dessa är det ca 57% kvinnor och 43% män. Från 35-årsåldern är det vanligare att kvinnor insjuknar i astma än män. Fler kvinnor än män utvecklar icke-allergisk astma än män. När det gäller allergisk astma finns inga skillnader.
Varför vuxna kvinnor utvecklar astma oftare än män spekuleras det om. Kan det finnas hormonella förklaringar? Kvinnors lungor är mindre och bronker trängre. Kan denna anatomiska och fysiologiska skillnaden vara orsaken? Kvinnor med högt BMI har högre frekvens av astma än kvinnor med normalt BMI. En annan förklaring kan vara att kvinnor är mer observanta på symtomen och söker vård